Diiin jävel vad träningsvärken i magen smyger sig på mer och mer, imorgon kommer jag kanske inte upp från sängen ;) Så jävla underbart! Idag körde jag och systrarna ett härligt rumppass, love it! ♥ Imorgonbitti kallar gymmet igen, det är sjukt hur man förändras tankemässigt. Att springa på löpbandet, eller rättare sagt allt som har med kondition att göra tyckte jag va det absolut värsta jag visste, men nu.... varje dag känner jag för att crossa och springa, jag tycker det blir roligare, bekvämmare och lättare för varje gymdag som går. ♥
Det är bara att kämpa på och aldrig ge upp, och jag behöver denna sortens terapi ännu mer nu för tillfället då mitt mående tagit några steg tillbaka igen. Men det är bara att fortsätta kämpa vidare, ska göra mitt absolut bästa. Inget ska hindra mig från att börja jobba känner jag. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag snart är där och att det blir bättre än aldrig förr ♥ Imorgon ska jag jaga min läkare om jag så ska behöva åka dit för att få en tid.
Det är fortfarande en bit kvar på processen och jag kommer inte få börja jobba på riktigt, bara arbetsprövning. Det kommer antagligen att ta ett tag innan jag är tillbaka på heltid men jag hoppas det går fort. Det är sjukt, det finns nog ingen annan som längtar tillbaka till ett arbete utanför hemmet så mycket som jag gör just nu, att få tjäna mina egna pengar, få träffa mina kollegor och få göra lite betydelsefull nytta ♥ SNART!
Snälla gymmet, få mig att klara alla dagar, hjälp mig att orka och se positivt på livet.
Denna sortens terapi har läkt mina öppna sår, med hjälp av mycket annat också såklart. Antagligen den bästa kombinationen för att jag skulle få behålla livet ♥
Mitt liv är precis som ert, värdefullt!
Vi måste göra allt i vår makt för att ta hand om det på bästa sätt ♥
♥