Ett nytt jag kanske!

publicerat i Allmänt, Jag (Sara);
 Ibland tycker jag om mitt hår, det tråkiga är att jag inte fått tillbaka mina självlockar sen jag gjorde min sista rakpermanent för snart 2 år sedan. Men vilken tur att jag har bästa locktången så jag kan få till några lockar ibland ändå. ♥  Sommaren börjar närma sig, eller iallafall våren.. funderar på någon färg, eller slingor.
Va tror ni jag hade passat bäst i...ljusare, mörkare, mot det röda eller något  helt annat. 
Jag vill ha en förändring!
 ♥
 
 
Jag hade behövt ta hand om mig lite nu, med tanke på att träningen legat helt på hyllan nu ett tag så känner jag mig plöfsig & trasig igen, nya medicinen som gjort mig så fruktansvärt trött, tröttare än vanligt. En uppfrächning med fixade naglar, fransar, ny hårfärg, spa & helkroppsmassage, en resa till ett vamt land och sovmorgon. Jag vill så gärna till gymmet men innan har jag inte orkat och har nu de senaste dagarna varit fast utan bil, sen tycker jag det är sjukt tråkigt att träna själv. Så nu vill jag byta gym till Exercise så att jag alltid har någon syster att gymma med och pappsen skulle jag nog också kunna vänja mig att träna med, det gick ju bra sist ♥
Jag behöver rycka upp mig nu, jag känner lite mer hopp, saker och ting börjar faktiskt ordna upp sig nu äntligen. När allt runtomkring är på topp så kanske jag också kan komma dit snart!
 
Idag har jag kännt mig som superfrugan här hemma, tvättat till ett helt kompani och gjort en massa andra måsten här i hemmet. Tar ju dock sin tid med min frustrerande trötthet. Har lillfisen hemma frrån dagis då hon är väldigt slemmig och förkyld. Så det är inte så lätt att  hinna med allt samtidigt som man ska roa, leka, byta blöja, byta kläder, leka lera, plocka undan efter henne, fixa mat, natta, leka,ännu mer samtidigt som man gör allt annat här hemma. Sen är hon ju expert på att dra fram precis allt. Ska hon hjälpa mig med tvätten så drar hon ner det jag hänger upp. Vet inte om det är så mycket hjälp!
Men så fort barnen lagt sig och somnat så unnade jag mig en ansiktsmask och förberedde lite inför älsklings hemkomst sådär kl 22 ikväll Det har blivit många långa dagar, sena kvällar på jobbet och jag har nu blivit påmind hur det va att va ensamstående men nu med tre istället för två barn. Jag börjar vänja mig nu efter tredje veckan och måste säg att det funkar ganska ok fast det är fruktansvärt jobbigt ibland, jag behöver ju honom, speciellt när jag mår dåligt och har mina dåliga dagar och behöver stöttning och extra mycket kärlek. 
Men det kommer. Jag är glad & stolt över min man och tacksam för allt han gör. 
Vi kan snart äntligen börja leva på riktigt tack vare honom. ♥
Vi ser en ljus framtid, det kommer bli så bra.
 
Och i september åker vi äntligen till ett varmare land tillsammans med bästa morsan & resten av ligan ♥
Jag längtar, vi har verkligen något att se fram emot nu. 
Positivt tänkande... Allt kan bara bli bättre! ♥
 
 

från kalas till mardröm!

publicerat i Allmänt, Kärlek med familj, släkt & vänner, Min dotter (Enea);
 
Ett födelsedagskalas förvandlades till en mardröm! Som tur va så höll kalaset på att lida mot sitt slut när det hände. Och tack och lov så va mormor & morfar Eddie fortfarande kvar. 
Vi förlorade vårt barn för en liten stund, det va precis så det kändes. Absolut värsta mardrömmen!
Totalt maktlös, panikslagen inombords och jag befann mig i någon sorts chock. Vår lilla lilla fis sitter totalt livlös i morfar Eddies knä, vi får ingen kontakt med henne, vi trodde en bra stund först att hon bara somnat med huvudet på bordet, men det såg konstigt ut och min magkänsla sa till mig att "lyft upp henne" och alldeles riktigt, där hängde hon och visade inget tecken på liv. Eftersom hon slagit huvudet ganska så hårt i tv-bordet dagen innan och inte ens varit sugen på att äta allt gott som vi hade på kalaset, så blev jag orolig, och det första jag kom och tänka på va hjärnskakning. Det blev en snabb tur in till akuten, och där ville dem hålla oss kvar över natten. Hon piggnade till en del men ville fortfarande inte äta någonting efter många om och men så fick dem i henne lite isglass. Varannan timme väcktes hon för kontroller och de tog en massa blodprover. 
Kl 6 på morgonen va sista kontrollen och då skulle hon deffinitivt inte somna om igen. Hon verkade va sitt rätta ja igen. Och vi fick till svar att hon har en infektion i kroppen och det där slaget mot huvudet blev nog ingen  hjärnskakning utan det blev bara för mycket för hennes lilla huvud, speciellt om dem sitter och tittar på tv, dator eller telefon samtidigt som dem mår så. Det blev för mycket för henne helt enkelt, ♥
 
 
 
 
Hon får aldrig någonsin skrämma oss så på det viset igen. 
Har nog aldrig sett Tommie så rädd och orolig. 
Tack till Mormor & Morfar Eddie för att ni fanns där som stöd och för att ni lämnade och hämtade oss och för att jag fick få några timmars sömn medan ni passade Enea och tack för en fantastiskt god "alla ♥-dag middag"  igår. Vad hade vi gjort utan er? När det värsta hände vår älskling så kunde jag samtidigt känna ett lugn, för jag visste att hon va i trygga händer när hon försvann. Och du fick tillbaka henne till oss ♥ Jag älskar att du finns där för oss till 100 % du betyder så otroligt mycket ska du veta "morfar Eddie" 
 
 
Idag har jag vår minifis hemma från dagis för att kunna ha lite extra koll på henne. Men hon är pigg och glad och längtar till dagis så imorgon blir en vanlig dag ♥ 
 
Vi älskar dig vårt lilla kärleksbarn ♥